Dilemma

Hur ser min situation ut när det gäller kärleken? Man kan säga att jag har flera killar som är aktuella, och då menar jag inget seriöst dejtande, utan mer flört kontakt osv. Men det jag främst tänker på nu är två killar men som är helt olika varandra. Den ena killen lärde jag känna bara för några veckor sedan. Han är väldigt trevlig, och är väldigt intresserad av mig.  Han skickar mig sms och vill träffas ofta, dock har jag aldrig riktigt gått med på det pga ..  hans utseende. Suck jag vet, j ag känner mig jävligt elak. Men han är charmig och snäll och killen anstränger sig som fan. Men ändå vill man inte ge honom chans.  Har ni varit med om nåt liknande? Alla tjejer vill ju att killen ska visa intresse, men så fort det händer så tänker man; jo bra, men fel person.

Och kille nr 2.. ja ni kan ju gissa.  Han är skitsnygg.  Men once again..han är den typiske kilen som alla tjejer vill ha. Och självklart blir jag superglad om han hör av sig en gång i månaden typ. Jag känner mig som en 16åring som faller för den populära killen i skolan.  Gud har jag inte lärt mig något under alla dessa år.  Jag har aldrig strävat efter den snyggaste killen i stan, eller den populära typen.  Tvärtom, jag vill bara ha en ärlig och trygg kille.  En som ställer upp för dig och som bryr sig om dig. Men den här killen verkar få mig på fall bara genom en blick. Ah jag hatar det där verkligen. Jag kan nästan förutstå framtiden och vet att det inte kommer att funka. Ändå vill man upptäcka det, så att man i slutändan vet att han är inget att ha.

I morgon så är det fest.. och gissa vem som dyker upp då? Åh är sjukt nervös, och har varit det i en vecka nu. Försöker påminna mig själv om att jag vuxken och att jag inte ska bete mig som en kär fjortis.. men d et är svårt.  Jag föreställer mig hur det kommer att gå till.. vad han ska säga.. vad jag ska säga.. de perfekta replikerna. Men självklart kommer inget att bli som jag hoppas på hehe.  Jag har dock inte bestämt mig på vilket humör jag ska vara på.. ja ni förstår.. han har inte hört av sig på 3 veckor.. killen försvinner spårlöst. Och ändå sitter jag här och tänker på honom.

Nu undrar jag.. ska jag vara trevlig och glad som vanligt? Låtsas som ingenting. Eller ska jag vara kall mot honom, så att att han förstår att jag är sur över hans beteende? Jag tror det första alternativet låter bättre. Vad tror ni?  Ne nu ska jag smörja in mig i brun-utal-sol kräm, så att jag är supersnygg imorgon. Då lär han ångra sig när han ser mig.. jaja man kan väl alltid drömma;)  Puss på er

  vad göra?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback