suck

Snackade med honom tidigare ikväll. men fick inte särskilt mycket respons alls. Han skrev knappt, och verkade totalt ointreserad. jag blir lika trött och förvirrad som vanligt, det var väl för bra för att vara sant. Han är en sorts kille som bara hör av sig när det passar honom, när han känner för det, när han är på humör.. sak samma hur jag har det. aja bara att inse att killar är skit..fyfan..Vore han intresserad så skulle han hört av sig jämt, och inte var 4e dag när han sitter framför datorn för att han är uttråkad.

skyll dig själv idiot, för när du får se mig i sommar så kommer du ångra dig..det vet jag..la la la=), och DÅ kommer vi se vem som springer efter vem=)

Tips: Avgör om han tar fram dina dåliga sidor

1. Du upptäcker att ni kritiserar varandra hela tiden, utan att situationen upphör/förbättras. Du har inte heller viljan att förbättra situationen.

2. Du irriterar dig på killen,  utan någon speciell anledning

3. Du byter kläder och ändrar din frisyr flera gånger om dagen när ni träffas, men gör det mest för hans skull.

4.Du delar inte samma värderingar som killen, men intalar dig själv att det inte har någon betydelse för er relation.

5. Du gör en massa nya saker med killen, men som du aldrig skulle göra om du var ensam. Du håller även tyst om det för dina vänner eftersom du inte vill höra deras klagomål.

Patetisk

är jah! Fyfan det är sjukt hur man kan tröttna på sig själv och sina tankar ibland. Jag har aldrig tidigare känt så här starkt för honom! Och vi har inte snackat med varann på 5 dagar ungefär..och jag vet knappt vad han gör. Istället blir jag helt rastlös när han inte är online nånstans, och undrar självklart var han är, vem han är med..osv?

Men det är inte idag förräns jag upptäckte att FAN jag vill faktiskt ha honom för mig själv. Men har inte riktigt vågar erkänna det liksom. Men nu när han "försvunnit" så inser jag att jag saknar honom.

Och så fick jag se bilder på honom, och självklart såg han superbra ut nuuu..aaaahhhh

Jag är patetisk...jag vet....suck jag hatar när killen har makten.då kan han göra vad han vill med mig och mina känslor känns det som.




Vill ha sommar!


Hemlighet

Oj, ska berätta om en rolig sak. Ibland blir jag imponderad. Jo killen som jag har kontakt med, distansgrejen, jag lyckades komma in på hans hotmail adress. Jag vet, jag är en bitch, men visst behööver man veta vissa saker ibland haha. Visste inte riktigt vad jag skulle finna där..men var beredd på det.

Iaf.. han hade fått mail från 2 andra tjejer som han tydligen hade haft nån fling med. Och dessa tjejer verkade extremt kära i honom, nästa så jag tyckte dem var mer patetiska än mig som lyckades komma på hans lösenord? Dem skrev 5 mejl om dagen till honom, men jag blev lite glad att han totalignonerade dem. Dem undrade varför han aldrig hörde av sig osv.

Jag ville inte "förstöra" hans liv direkt, så jag gjorde inget medans jag var inne på mailet. Jag ville bara läsa på, och ta reda på hans förflutna liv haha. Men en sak överraskade mig, han var medlem på en sida där han letade efter sällskap...vad det nu kan betyda? KK? Trodde inte det om honom faktiskt..men han har inte varit inne på jävligt länge så jag förlät honom för det.

Men den här ena tjejen som skrev mail till honom började irritera mig. Jag kom på iden att komma in på hennes mejl också, vilket jag lyckades med. Jag vet, ni hatar mig nu..

och sen skrev jag till honom på msn genom hennes mail.. bara för att ta reda på vad han skriver till andra. Och han verkade vilja se henne igen, och bad henne att komma och hälsa på honom.  Ah vilket svin...Jag frågade även om han var singel, om han ville ha ett förhållande osv. Och ha sa att han inte gillade tjejerna där, eftersom dem var för slampiga. hm.


Och sen säger han till mig att någon tjej ville komma och besöka honom..och att han tyckte hon var jobbig. Men han har ingen aning om att jag vet allt det..för personen han skrev till var ju mig. Hänger ni med?


Nej detta är inget jag vill rekommendera, och jag har personlighet ingen erfarenhet av att hacka in mig på konton haha. Men det kanske var meningen att jag skulle se vad han höll på med... och nu vet jag. Men samtiidigt så tror jag att de flesta killar är som honom när det gäller internet.

Men jag kan inte sluta att undra.. vad fan gjorde han på den där hemsidan? Ibland måste man älska internet, man får ju reda på så mycket! Men jag måste erkänna, han var "renare" än vad jag trodde.. jag väntade mig faktiskt det värsta!   ...Gee.. I´m a nerd!


Hej ti










Fin låt, påminner mig om honom..

Uppdatering

Hej hej, nu är jag tillbaka! Är det någon som har saknat mig? Tveksamt...

Jag har inte haft någon lust att blogga alls, kanske för att jag haft en press på mig att bara skriva om "kärlek",och då har det knappast funnits något att skriva om. Men nu fan skiter jag i det här och skriver om vad jag känner för...så får det vara!
Jag är så trött på killar att jag inte ens vill tänka på dem just nu, ännu minre skriva inlägg om dem. Tar en paus från sånt ett tag, för det fuckar min hjärna.

Idag är en jobbig dag för mig..ochj jag vet inte ens varför. Jo pms?! Men förutom det så är jag riktigt förbannad på kompisar med förhållanden. Jag hade planerat att spendera sommaren med en kompis, men nu skulle hon plötsligt spendera sina dagar med killen. Ah men lägg ner, varför lägga all sin tid på killen?Vi har inte setts på flera månader, och såg verkligen fram emot det.  Varför inte umgås med sina tjejkompisar för en stund, och kanske ha roligt på annat håll? Jag förstår inte grejen med att vara 21 år och helt befäst vid sin kille..jag gör fan inte det! Vissa dagar känner jag att jag saknar en kille, men inte fan saknar jag honom när jag vill ha roligt... hahahaa ja det lät lustigt. Usch ville bara skriva av mig lite.. tråkigt att ni bara ska läsa om mina dåliga dagar men det är vad jag upplever mest av just nu.

Och kärleken då? har det hänt något? Nej nej nej.. fortfarande lika surt... och fortfarande lika komplicerade är dem. Speciellt min "distans-förälskelse": Ja nu är det tyvärr så att man bara har kontakt över nätet, och vi vet ju alla hur lätt sånt kan missförstås. Vissa dagar är han ju så trevlig och "intresserad", men sen hör han knappt av sig.. vad fan ska man tro om honom? aja får vänta till Juli får då kommer vi spendera 3 veckor på samma semesterort.. Kan bli mitt livs bästa, eller sämsta sommar?


Whats up with you?=) Puss

Bloggtorka

Som man brukar säga. Det händer inget särskilt mycket hos mig just nu, känner därför inte att jag vill skriva och hitta på inlägg som inte är sanna. Iaf, en sak jag bara måste skriva. Jag läser ganska många bloggar nu förtiden, och inte för att jag vill utan för att jag blir lite beroende. Även om jag avskyr att söka upp en viss blogg på morgonen, det första jag gör så blir jag alltid irriterad när jag sen läser den. Har ni nånsin upplevt det? Man veet att man stör sig, men ändå kan man inte låta bli. Poängen är att alla bloggar skriver om vilka dagens inköp är (??), var kläderna kommer ifrån, osv osv osv..

Är det bara jag som blir så irriterad så det finns inte? Man blir verkligen trött på det. Okej fine det är deras bloggar, dem får skriva vad dem vill. Men ska vi i dessa tider bara behöva påminnas om pengar och att man helt enkelt saknar dem. Medans vissa bloggerskor inte verkar påverkas det minsta av finanskrisen, tvärtom dem badar i pengar. Och de flesta av dessa personer får alltså grejer gratis för att visa upp dem, och på det sätt lura alla läsare som tror att deras favoritbloggerska handlar nya kläder varje dag.

Åh som sagt, jag har alltid varit intresserad av kläder, men aldrig handlat så jävla mycket att jag kan skriva nya inlägg om det. Oftast handlar jag när jag behöver nåt på direkten, när jag har råd, eller när det är rea.  Men varje dag? Kom igen snälla lägg ner. När jag gick i skolan för nåt år sen så var det aldrig sån hysteri om kläder. Jag får verkligen ont i huvet när jag läser om en massa yngre som försöker leva sina liv som Mary-Kate och Ashley. 



Fatta vinken?!

Jag tycker att det är så jobbigt när vissa killar inte fattar att man inte är intresserad. Varför fortsätter dem att höra av sig och skicka sms? Jag kan inte riktigt förstå det.. Det finns en kille jag träffat bara en enstaka gång, men han verkar ha fastnat för mig rejält. Killen skickar sms hela tiden, fast jag inte väljer att svara. Okej, jag erkänner att jag har svarat på nåt sms, men det är bara för att jag inte vill framstå som en bitch, för jag är inte en sån person. Men seriöst, var drar man gränsen?

När jag svarade på smset så var det kort och oftast sent svarat, men självklart så får jag ett tillbaka direkt. Och då ignonerar jag det, men sen får jag ett till..och ett till.  Gud, vad gör man? Jag vill inte behöva säga; nej jag vill inte ha dig. Men jag tycker att han borde förstå att jag inte är intresserad, annars hade jag ansträngt mig lite mera.

Ne, jag har försökt att vara snäll, men nu får det räcka. Får jag ett sms till så kommer jag fråga honom rakt ut varför han fortsätter skicka obesvarade sms., Eller så säger jag att jag har kille, det brukar fungera haha.

Vad tycker ni? Hur ska man hantera killar som är för på?



Distansförhållande

Hej allihopa! (med risk för att låta som Blondinbella..)

Jag har funderat på det här med avstånd och om det kan fungera för förhållandet. Jag vet många par som har ett distansförhållande, men personligen så kan jag inte tänka mig att ha något sådant. Därför blir jag väldigt nojig när jag träffar en underbar kille, men som bor långt bort från mig.

Jag känner mig inte tillräckligt mogen för att fundera om jag vill flytta till honom  och planera framtiden. Jag vill inte bosätta mig i en annan stad pg a en kille.. det finns inte hos mig just nu.

Men hur gör andra par? För oavsett om det fungerar för tillfället, så måste man planera långsiktigt.. med jobb flytt osv. Det kan man inte komma ifrån. Därför har jag alltid tagit lite avstånd från killar som inte bor nära.

Jag tror att det beror på rädsla, och att man vill ha trygghet. Dvs man vill gärna ha killen nära så man kan träffas när man vill (inte konstigt?), och man vill även kunna veta var man har honom.. är det för mycket begärt?






Skäms ni?

Jag undrar hur vanligt det är att inte dejta nån person just pg a vad andra ska tycka?

Jag är i den situationen att jag tänker väldigt mycket på vad andra tycker o tänker om nån jag träffar. Egentligen har jag aldrig brytt mig om sånt tidigare, men kan nu inte låta bli att bry mig.  Om någon säger något illa om den personen, och kommenterar deras utseende så tar jag åt mig direkt.  Det är nästan så att jag inte kan ta till mig det jag själv tycker.

Jag har även märkt att jag vill få någon slags bekräftelse på att personen är okej innan jag går vidare..annars vill jag inte fortsätta med relationen. Man vill ju så gärna att andra ska tycka att ens pojkvän är snygg och bra osv.  Innerst inne vet jag att det är fel.. men jag vill inte skämmas över min kille. Fastän det är jag som ska vara tillsammans med den personen så vill jag att andra ska vilja ha honom också. Jag tror att många håller med, och att det får en att vilja hålla i sin partner mer. Man vill gärna visa upp honom och få skryta lite.

Hur är det med er? Tänker ni på vad andra tycker om er pojk/flickvän?




You make me sick


I want you and I'm hatin' it...



The Trouble With Love Is...

en liten uppdatering...

Jag kan inte glömma honom, oavsett hur mycket jag försöker.  Killen jag nämnde tidigare dvs.. Jag hade smsat honom, och sen har jag inte fått något svar.  Sedan såg jag honom på en fest, och han verkade oberörd och sa bara hej och hejdå.. Jag blev jättebesviken, och förvirrad.. Varför visade han intresse strax innan dess, ångrade han sig plötsligt? Aja bestämde mig för att lägga ner det, när jag ändå inte kommer att få något svar.

Fick idag veta av en kompis, att han tyckte jag var en bra vän..  hon berättade även att han har känt sig lite deprimerad och ensam på sistone.

Jag är inte längre arg, utan tycker bara synd om honom. Jag kan inte berätta vem han, då jag vill hålla bloggen anonymt än så länge.. men han och jag är liksom besläktade på något sätt.. dvs ingifta släktingar. Så han är en kille som jag alltid kommer att träffa på och få höra om. Även om 50 år..

Nu till saken,  jag tror att han var lite försiktig med mig just p ga det.. att släkten ska få veta allt. Man ville inte att folk skulle börja prata om oss innan jag visste att han verkligen var en kille jag kan tänka mig att dejta.

Men han svek mig, och lade ner det hela. Jag har haft känslor för honom i flera år, men hade inte fått någon respons förrän nu. Och nu är det borta igen.. och jag vågar inte kontakta honom igen.  Men nu när jag fick reda på att han är lite deprimerad så har jag lust att bara smsa och skriva något snällt.. vad som helst, fråga om han mår bra.  Jag behöver inte dejta honom på direkten, utan vill först och främst vara hans vän. Men vet inte hur han skulle tolka det. Vad tycker ni att jag ska skriva för sms? Vi hade något på gång nån vecka sen, sen slutade han höra av sig.. men trots det så tycker jag synd om honom för jag tror inte att han menade att såra mig. Han orkade kanske bara inte just då. 





10 snyggaste killar






1. Christian Bale







2. Robert Pattison








3.  Eddie Cibrian







4. Ioan Gruffud








5.  Matthew Fox








6. James Franco







7. Dane Cook









8.  Bradley Cooper








9. Eric Banadinovic







10. Ryan Reynolds




You like=)???



Nätdejting

Jag funderar lite på det här med nätdejting och hur vanligt det är. Nätdejting innebär inte alltid kontaktannonser. Det kan handla om msn, chatt, communitys osv. Jag har aldrig lagt upp nån kontaktannons själv, men kan erkänna att jag har skaffat falska profiler för att kunna kika runt lite och se ifall det finns någon intressant. Har blivit förvånad många gånger när jag upptäckt att flera personer man känner finns som medlemmar... kanske är det vanligare än man tror tänker jag då? Jag vågar dock inte göra det själv, känner mig för feg och som ett slags sista-utväg-metod.

Jag har däremot pratat med främmande killar över msn och sen träffat dem irl. Oftast blev jag lite besviken över att attraktionen som man kände över datorn inte fanns i verkligheten hehe, och det har lett till att man senare sluta prata med varandra. Man bygger alltid upp en bild av den personen som senare inte stämmer med verkligheten. Det är nog därför som jag inte vågar ta online-dating på allvar. Jag vill träffa en kille spontant och inte genom något utdraget och planerat.


Vad anser ni om nätdejting? Vågar ni er på det?



Om

Min profilbild

RSS 2.0